BRÖSTCANCERN

Det var ett rejält virrvarr på operationsmorgonen. Vi slussades runt och guidades, ändå blev det fel. Snor mammas ord och bild. ”Fel tider, fel info om provtagning, fel avdelning, fel våning…”. Fuck cancer-rustningen var på och jag gick med bestämda steg. Men ja, vad säger man?Välkommen tillbaka till cykelverkstaden på Västerås sjukhus, typ? Efter den något icke-strukturerade starten hade jag världens bästa personal innan och efter operationen. Bröstenheten kirurgi har jag all förtroende för. Jag satt där i sängen efter operationen och mumsade piggelin samtidigt som jag kikade på personalen som knatade fram och tillbaka mellan oss patienter. Blir varm i hjärtat och tårögd när jag tänker vilket jobb de gör. Så beundransvärda att jag saknar ord. Jag kände mig i trygga händer och det går inte att understryka nog hur viktigt det är när man är sjuk.

Medan man opererar för bröstcancer har de som standard att kolla lymfkörtlarna i armhålan för att se om cancern spridit sig dit. Då kollar de bland annat ”portvakten”, som är en lymfkörtel (okej, lägsta möjliga nivå på min förklaring just nu) och några till lymfkörtlar. Under operationen får de svar på analysen på lymfkörtlarna och vet då om det finns cancer även där. Innan min operation var jag tydlig med kirurgen och sa att OM jag har cancer i lymfkörtlarna vill jag att de tar bort dem och lite till – för att vara på säkra sidan. Jag vågade inte ta några risker som helst, trots de risker med att ta lymfkörtlar kunde/kan medföra, tex ödem. Men nej, jag tar hellre den risken än risken med spridd bröstcancer.

I höger armhåla hittade man cancer i den första lymfkörteln, men den andra lymfkörteln var frisk – vilket var bra. (Vågar inte förklara det här mer ingående i och med att jag inte har rätt kunskaper!) Kirurgens svar när jag efter operationen frågade om lymfkörtlarna och hur det såg ut var: ”Ja, Emma, i och med att jag vet hur du är så tog jag fyra till, så totalt sex stycken”. Jag kände mig tacksam och är glad att jag var påstridig och tydlig med honom före operationen med vad jag ville. Älskar när läkare tar ens önskemål och vilja på allvar. Det är vård på våra villkor – alltså patientens. Min kropp, mitt val.

Han fortsatte berätta att vänster armhåla var helt frisk, vilket var bra. I vänster bröst har man upptäckt cancer som troligen är insitucancer. Alltså cancer som är lokal och inte sprider sig, men ska på återbesök om 3 veckor och får då mer svar på analyserna. Innan dess tar jag allt med en nypa salt, men hoppas så klart på det bästa. På det mötet får jag veta exakt vad det är för cancer i respektive bröst och om jag ska ha cellgifter. Det låter som det, samt en hormonbehandling i och med att min bröstcancer är hormonkänslig. Förhoppningsvis kan man kanske samköra cellgiftsbehandlingen om jag ska ha det både för bröstcancern och hjärntumören. Vi får se – det visar sig när jag kommit till den punkten och betat av hjärnoperationen också.Jag andas in, minns och drömmer mig bort. Till Sydafrika och toppen av berget. Samlar i det kraft och säger bara en sak: FUCK MÅRTEN & FUCK MÄRTA! Märta är min nya fiende i bröstet. Återstår att se hur många fler tumörer det är, kanske blir det fuck Mårten, Märta och Co! Ett helt kompani ska fan gå det med om det visar sig vara så.

Just breathe and kick that cancers ass. One day at a time.

Emma