PAJJ I KROPPEN

Jag har fortfarande så svårt att greppa att Elias inte finns mer… Att G inte finns mer… 2 fredagar i januari kommer spenderas i kyrkan på begravning, för vänner i 30 års åldern. Den ena hann precis fylla 28 år och jag kan inte förstå. Så himla orättvist! 30, kom igen?? Jag behöver få förstå att ni är änglar nu, så jag kan gå vidare. Så klart med er i minnet. Alltid med er i minnet.

Jag letar kraft i en kropp som känns pajj. Nyårsafton spenderades på toaletten och sen dess har jag sovit mig genom dagarna. Försöker fokusera men magen distraherar. Väntar på provsvar medan funderingarna på magsår far runt i huvudet… ja, vore det så konstigt efter alla smällar på senaste? Är det bara magsår blir jag lugn, nästan glad faktiskt. För rädslan att det skulle vara cancer gör att jag får svårt att andas. Låt det vara magsår..

Påfrestningarna sorg och oro innebär. Funderingar, sömnsvårigheter och vissa stunder dödsångest som griper tag i ett jag som försöker slå bort den. Mjölksyra i kroppen och bultande hjärta vid minsta ansträngning… misstänker att jag behöver järn eller blod igen. Jag försöker slappna av, tänka på annat, vila och boosta men det är svårt just nu. Illamående, huvudvärk och trötthet… Bara tanken på allt jag känner av i kroppen gör mig stressad. Jag ska ju börja med cytostatika snart, då kan jag inte vara så här. Hur sjutton ska det gå?? Jag blir så frustrerad, vill knäppa med fingrarna och känna mig frisk i kroppen igen. Känna mig stark, att jag är redo att ta mig an behandlingen, men de stunderna känns få.

Jag boostar och vilar. Tänker på Elias oändliga hopp och envishet. Jag tänker på Lotta och Linnea, som kämpar på ett helt annat sätt vid sidan av. På Jennifer som också kämpade till sista andetaget. Jag tänker på alla cancerfighters som inte längre finns och de där stunderna glöden brinner starkare inuti känner jag en sak väldigt starkt; för er ska jag kämpa.

Det är okej att andas, att gråta, att känna att man inte orkar, att fråga sig själv ”hur ska det här gå?”. Favorit i repris.Never Give UpDet och FUCK CANCER är viktigt att komma ihåg.

Emma

2 reaktioner till “PAJJ I KROPPEN

  1. Heja dig. Läser ofta din blogg och får en tid att andas och gråta. Minnas och känna. Kanske du borde göra nåt annat som kan distrahera tankarna på mårten, ditt måtende och svar/besked. Jag tipsar gossip girl på netflix. Så skönt verklighetsfrånvändande å snygga människor med ickeproblem. Skam e ju också av samma genre på svtplay. Tack för att du skriver. Det betyder! kramar från en läsare

    Gilla

    1. Tack Emma, för dina ord, vad fint. Tar till mig dina tips, att skingra tankarna och Netflix är bra!
      Det är jag som ska säga tack, TACK för att du läser, det värmer i hjärtat. Kramar till dig!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s