BLÅ HIMMEL, KAFFEPRAT & TANKAR.

Freja lunkade motvilligt fram i den slaskiga snön. Solen värmde, fåglarna kvittrade och isdropparna föll från hustaken. Jag tog ett djupt andetag och kände hur lugnet lade sig och glädjen kröp fram. Freja var uppenbarligen inte alls lika nöjd över att tvingas ut i något av ett ”hundväder” för att möta Carro vid tåget. ”Hundväder”… nej, det uttrycket stämmer inte många gånger på den fina bichon havanais-damen som trippar fram så fort en pöl uppstår. Januari har närvarat med en dos av alla möjliga känslor. Jobbigt, ensamt och tungt stundvis, andra gånger fina ljusglimtar som inte kan få mig att sluta skratta och le. Träningen och umgänget har ännu en gång räddat mig. Tacksamheten att kunna gå, stå, promenera och träna har nog aldrig varit så stor som nu. Resultaten både syns och känns, jag är starkare. Än kan jag och så länge jag kan ska jag njuta av den friheten och lyxen som kommer med att kunna röra sig näst intill obehindrat.

Bussen kom och väl framme på stan möttes vi av Carros vackra leende och härliga energi. En stor kram och så var samtalet igång fastän det var ett tag sen vi sågs. Jag älskar hennes sällskap, det är alltid enkelt och avslappnat. Hon tog mig med storm den där varma dagen i maj 2012 och platsen hon har inuti är stor. Samtalsämnena att avverka och tankarna att utbyta tar aldrig slut. Likheterna kommer och går. Ibland sitter jag i tidsmaskinen igen och åker antingen några år eller några månader bakåt i tiden. Vi landade hemma, lagade mat och pratade non stop. Mumsade choklad och drack kaffe, skrattade och pratade erfarenheter, relationer och livet i stort. Såg tårfyllt tillbaka på tunga stunder vi delat och minnen vi båda bär. Hon har följt mig på ett speciellt och annorlunda sätt än många andra; genom kameran.

Så klart åkte den fram även denna gång. Fotograf: Caroline Broberg.

Det är obeskrivligt hur mycket vårt projekt att dokumentera åren men Mårten betyder för mig. Orden räcker inte. Tack för allt du ger mig; din tid, din närvaro, din ödmjukhet, din omtanke, din förståelse, din vänskap, din respekt, din otroliga vilja att försöka förstå och ta in hur livet i vissa lägen är för mig. Jag kan fortsätta i en evighet, men jag stannar där och konstaterar bara hur lyckosam jag är som får ha dig i mitt liv. Carro, du är speciell.❤️

Emma