Ett varv runt älven och jag känner mig lättare i huvudet. En timmes solsken och frisk luft, skrattandes med en pälsboll till pajas vid min sida. Lyckan är alltid lika total i den där lilla kroppen när hon får springa lös. Tittar på henne och känner hur mattehjärtat tar ett skutt.
Dags att duscha, hoppa i en klänning och sen packa picknickkorgen. Fika och utflykt med grannarna, troligtvis lika rogivande som sist vi låg och latade oss i gräset medan timmarna tickade på. Precis vad jag behöver. Huvudet dunkar och tröttheten gör sig påmind. Finns det då något bättre än att bara vara i sällskap med människor man mår bra av? Nej, jag är tveksam.
Emma
Emma Skoglund 