Igår fick jag möjligheten att göra något jag otroligt länge längtat efter: rida, och dessutom islandshäst! Tack vare Ung Cancer fick vi en riktigt fin dag i stallet. Rogivande miljö och en både skön och spännande ridtur ute i skogen. Jessica sa att det var som balsam för själen och jag kan inte annat än att hålla med. Djur och natur är underbart läkande!
Jag som (för typ 10 år sen kanske) gick i ridskola några år kände mig lite nervös. Jag fick inte det bästa avslutet på stalltiden pga att stallet då genomgick diverse förändringar och hästarna var både trötta och smått bråkiga. Jag fick ofta de där hästarna som utmanade, sparkades och nafsade, bockade och envisades. Så ja, jag slutade inte på topp och med åren har jag känt en vilja att komma till ro inför hästar. Varken känna mig orolig eller rädd. Jag saknar ridningen, det är en så underbar känsla. Igår kändes som jag nådde mitt mål och kom över rädslan. Jag tänkte lite som Pippi Långstrump – Jag tar det med kommando! – och det gick galant. Hästarna var dessutom hur snälla som helst. Kanske bara var Antes som var lite busig haha!
Synd för er som avbokade i sista stund, för ni missade något. Men det kommer förhoppningsvis fler chanser!
Ante, jag och Jessica – alla tre lika nöjda över äventyret med hästarna i skogen!
Idag är jag en aning mör i kroppen, så jag vilar mig i form, busar och myser med dessa sköningar!
Hopppas ni har en lika fin helg som jag!
Emma
Emma Skoglund 