TÅLAMODET ÄR INTE BARA FISKARENS BÄSTA VÄN.

Att försöka somna igår var en annan utmaning, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Armarna värkte så det hade nästan varit skönt om de ramlade av för några timmar, under natten typ. Lägenhetsfixet i Västerås gick nästan som smort. Flög runt som en bläckfisk som skulle vara överallt med sina armar och måla, fixa, torka, skrubba. Något jag kommer få betala för förmodligen hela helgen. Men det var det värt. När tapeten var på plats, de målade sakerna var tillbaka där de hör hemma och trasan gått över alla ytor sken lägenheten. Har aldrig sett den så ren och fin – och då är jag ändå rätt noga jämt. Tack till min finaste, älskade mamma och finaste älskade bror, det hadealdrig gått utan er. Ni är otroliga som ställer upp i vått och torrt! ♥

Mamma, jag och brorsan slet som djur och slavar, men när vi lämnade lägenheten var vi väldigt nöjda allihop. Även om jag kände ett litet sting av vemod i magen. Det känns otroligt bra att sälja den nu när den ser ut som den gör och förhoppningsvis kommer jag hitta något som är minst lika bra i Borlänge. The search will continue. Nu ikväll, imorn och resten av helgen måste mina spaghetti armar vila, och mitt huvud måste få sömn.

Alla kära vänner som ringt/messat/mailat, jag ska svara, men det har varit så mycket med allt fixande och letande. Men jag lovar att jag ska svara, det kommer… Det kommer. ♥

Emma