SPEEDAD ELLER NÅT.

Jag har tagit mig igenom den här dagen. Kände mig ett tag som ett sockerspeedat barn som ville klättra på tapeterna, hänga i gardinerna eller gömma sig under soffan. Måste göra mig av med energi…men vänta nu. Jag har ju ingen? Jag vet att det låter sjukt. Jag har energi men ändå inte. Fast nog tusan lever det hysteriska kortisonmonstret i mig vidare. Har nog aldrig varit så virrig som när jag äntligen kunde ge mig iväg och handla frukost imorse. Återigen var jag som ett barn, ett borttappat barn, och Coop kändes lika stort som hela jordklotet. Av någon anledning förstod jag inte svenska. Allt blev en enda grekisk smörja. Jag fattade ingenting.

Jordet-runt-resans kaos fick mig verkligen att sänka ribban. Få timmars sömn och total förvirring – dagen fick bestå av filmmaraton och jag har nog aldrig älskat att försvinna in i en annan värld så mycket som idag. Overkliga, tecknade filmer kan rädda tillvaron ibland. Man måste ibland få fly den riktiga världen. Tillvaron. Verkligheten. Oavsett om man är ett kortisonmonster eller ej.

Någon har planterat ett griller i mitt huvud.
Vissa saker tackar man väl bara inte nej till?

Emma

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s