TÄNK OM. TÄNK. OM.

Jag kan inte sluta tänka på skolan och hur det ska bli med det. Ekonomi, examen, framtid. Drömmar. Allt känns så luddigt och osäkert. Behandlingen och alla sjukhusbesök gör att saker och ting skjuts framåt i tiden. Jag kommer inte ta examen när det var tänkt och jag förstår inte varför jag gör det till så stor grej. Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Men gör det så mycket egentligen? Skitsamma om det blir ett halvår, ett år senare, eller mer. Det kanske uteblir helt. Det är väl nuet som räknas och vad det innehåller? Att man gör det man vill. Inte att rusa fram till en examen, sen ett fast jobb, sen en pension för att kunna leva livet. Det spelar väl ingen roll om man tar en omväg eller en annan väg än vad man tänkt från början? Hindren man stöter på under vägen, utmaningar och annat som bidrar till ryggsäcken med erfarenhet gör ju att man förändras. Får andra perspektiv. Prioriteringar. Sa jag det?

Tänk så rusar man fram i livet, tar examen, får det där jobbet och till slut går i pension när man tjänat storkovan. Så inser man att man inte är lika ung längre, orken är mindre och man kan inte göra alla resor man drömt om för att man är helt enkelt för gammal. Gammal och gaggig. Vad var meningen med allt då? Jag tror på de här små guldstunderna i vardagen – att göra det man vill och njuta av det. Små saker som att läsa en bok i solen, se en match med vännerna. Gå i pyjamas hela dagen. Vara spontan. Vad det nu än är man gillar. Det är det som kommer få en att må bra och uppskatta vardagen mer tror jag. Allt behöver inte vara så stora investeringar bara små stunder, med personer eller saker som får en att må bra.

Fan. Lev nu.

Emma

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s