CYKELVERKSTAD MED EN TOUCH AV FÖRVIRRING.

Västerås vägrar ju som sagt flytta mig till Uppsala så idag var det dags att ta i med hårdhandskarna tyckte jag. Ringde onkologen i Västerås och skulle prata med klinikchefen, hon som skickade den sena kallelsen för mötet som är idag. Tror ni jag fick tag på henne eller? Nej, så klart inte. Fick först boka en telefontid till hennes sekreterare som ringde upp efter ca 1,5 timme. Förklarade läget för henne och bad klinikchefen ringa mig snarast. Sekreteraren var som alltid, mumlade och visste inte vad hon ska säga. ”Vad ska vi göra då? Ska vi boka en ny tid? Det vore bra om ni fick träffas och prata… blablabla”. Vad är det som är så svårt att förstå när jag säger att jag inte tänker åka till Västerås, betala 300 kr för att säga att jag vägrar bli behandlad där? Vad?

Tydligen var den där klinikchefen så upptagen att sekreteraren knappt visste om hon hade tid att ringa mig på tiden då vi skulle haft mötet…herregud. Jag har fått nog.

Ringde Patientnämnden och förklarade allt och så var det nästa person som inte visste vad hon skulle säga. Hon vart bedrövad när hon hörde allt som hänt när jag varit på sjukhuset i V-ås. Nämnde ordet herregud och katastrof ett X antal gånger och funderade febrilt på vad jag kunde göra. Det här kom hon fram till: ?

Går samtalet inte bra ska jag ringa tillbaka till den mållösa kvinnan på Patientnämnden och så får hon fan se till att nåt händer.

Kan inte folk göra annat än att bli bedrövade och mållösa?

Emma

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s